Efterfrågan på spannmålsfria foder ökar – hundägarna har vaknat!
Tillverkarna måste nu hitta nya vägar, nya ingredienser för att tillfredsställa den nya efterfrågan, för något bindemedel måste finnas i fodret, annars blir det inga små fina kulor av det. Detta är förstås inget nytt, men det känns som om det är dags att ta upp det här, det känns som om hundägarna håller på att gå rakt in i en ny fälla.
Jag har behandlat det här med kolhydrater och stärkelse tidigare, bl.a. här: http://helahunden.wordpress.com/2009/05/29/ar-hunden-glutenintolerant-eller/
Jag kallar det för klisterfenomenet – stärkelse och gluten klistrar igen det fina tarmluddet och orsakar inflammationer och hindrar näringsupptag.
Det handlar alltså inte bara om gluten utan även om stärkelse och stärkelse finns i alla sorters spannmål. Det verkar som om hundägarna har fattat galoppen här och numera även ratar majs och vitt ris och det är ju härligt. Men då måste man vara klar över att stärkelse finns i stora mängder även i potatis och ärtor – två relativt nya favoriter bland fodertillverkarna. Potatis är en ren stärkelsebomb. Ärtor likaså och de måste dessutom vara kokta för att inte vara skadliga.
Alltså: VARNING!
Artanpassad föda?
Nu har det börjat poppa upp en ny kategori torrfoder på marknaden, man kallar det ofta för artanpassad föda, vilket är en ren försäljningsploj som upprör mig. Kalla det för vad det verkligen är istället: En måltidsersättning! Allt torrfoder är ingenting annat än en måltidsersättning – något som ska ersätta den verkliga artanpassade födan; rått kött, inälvor och ben.
Men visst är det mycket bättre med ett torrfoder som bara består av rent torkat kött. Eller?
Jo det är klart. Men då kommer frågan om vatten in igen. Ponera att Du skulle äta en hel middag bestående av torkat kött. Hur mycket vatten tror du att Du skulle behöva dricka då? Hur törstig tror du att Du skulle bli? Och det är just det; hundar blir inte törstiga på samma sätt som vi människor, därför dricker de inte per automatik så mycket vatten som de behöver! Jag har behandlat det här: http://helahunden.wordpress.com/2009/08/31/det-livsviktiga-vattnet/
Dessa foder (gäller även högproteinfoder) MÅSTE blötas upp och storleken på givan måste baseras på det uppblötta fodret!
Jag suckar och tänker: Så mycket enklare det skulle vara att bara ge hunden färskt rått kött från början! Och billigare!!
Hur väljer man det bästa torrfodret då?
Det perfekta torrfodret finns inte, för det går helt enkelt inte att tillverka. Det är min bestämda uppfattning att torrfoder – oavsett vilken sort – aldrig någonsin får utgöra ensam kost för någon hund. Men jag är också realist; jag inser att det alltid kommer att finnas tillfällen då hundägare kommer att behöva ta till torrfoder.
Det här är en djungel, jag vet! Jag får massor av e-mail och telefonsamtal från stackars förtvivlade hundägare som desperat vill ha hjälp att välja rätt foder. Det finns så många aspekter att ta hänsyn till, jag skulle kunna skriva en hel avhandling om allt man ska tänka på och undvika vilken helt enkelt skulle avslutas med att konstatera: Låt bli torrfoder och ge hunden kött istället!
Det blir helt enkelt för mycket. Därför listar jag bara det allra viktigaste här:
1. Välj helst bort alla foder med protein- och fettkoncentrationer som ligger över 22/10. Om du väljer ett högproteinfoder, basera givan på uppblött foder!
2. Se till att proteinkällan består av specificerat köttmjöl och inte biprodukter.
3. Se till att de spannmål som ingår ger långsamma kolhydrater, d.v.s har ett högt innehåll av kostfibrer men lite stärkelse och socker, samt har lågt gluteninnehåll (som brunt ris/råris, havre, morötter t.ex.).
4. Se upp med tillsatt frukt, potatisflingor, riskli, potatisstärkelse, potatisflingor, ärtor i stora mängder, rena glutentillsatser och tillsatser av vegetabiliska proteiner.
5. Se upp med inblandade läkeörter som lakritsrot, läkemalva, mariatistel, hallonblad, etc. Dessa är rent skadliga att ge dagligen, som om vi skulle äta alvedon dagligen i förebyggande syfte.
