Men om hunden verkligen är fet!?

Tyvärr så är det så att hundar behandlas på samma sätt som om de vore människor, de anses må bra av att äta samma kost som människor och deras övervikt ska också behandlas på samma sätt som mänsklig övervikt. Den ska med andra ord behandlas med så mycket kolhydrater och så lite fett som möjligt. Fett i maten anses vara den stora boven i dramat.

Men om vi då återigen tar en titt på vad den vilda hunden – exempelvis vargen – äter så blir bilden en helt annan. Vargar äter i stort sett uteslutande protein (kött), fett och ben/brosk. Mycket lite kolhydrater. (Detta ämne är sedan tidigare behandlat här på denna blogg så jag går inte in djupare på det nu.) Väldigt förenklat: Kolhydrater omvandlas i kroppen till sockerarter som används som energi. När man äter kolhydrater stiger blodsockerhalten. Kroppen producerar insulin för att reglera blodsockerhalten. De kolhydrater som inte direkt förbrukas som energi lagras i kroppen som glykogen. Kolhydrater som inte förbrukas eller lagras som glykogen kommer att omvandlas till fett. Givetvis bidrar även överskott av protein och fett till övervikt, men då handlar det om överdrivna mängder.

LCHF
På senare tid har en kost för människor som baseras på lite kolhydrater och mycket naturligt fett – LCHF = Low Carb High Fat – fått ett stort genomslag. Efter att ha ansetts som rena vansinnet i forskarvärlden så har den vunnit legitimitet och anses nu ”överensstämma med vetenskap och beprövad erfarenhet”. Läkare som Annika Dahlqvist , som tidigare fått sina läkarlegitimationer indragna och öppet förlöjligats, har nu fått upprättelse och har vunnit många anhängare. För det är ju så att ”All sanning passerar tre stadier. Först förlöjligas den, sedan blir den starkt kritiserad för att slutligen accepteras då den har bevisat sig själv.”
(Schopenhauer)

LCHF-teorin går ut på att äta mycket protein och mycket naturligt, d.v.s. animaliskt fett och inga kolhydrater alls. Fett är den oöverträffat bästa energikällan och ju mer fett man äter ju mer fett bränner man. Man försöker även avliva myten om att mättat fett skulle vara skadligt. Hur kan den vara det när modersmjölken innehåller massor av mättat fett?…
Inte bara har LCHF-dieten botat många fall av diabetes och andra välfärdssjukdomar, den har även hjälpt många människor att gå ned i vikt och framför allt; bibehålla den nya vikten!

LCHF för hundar
Då kommer vi till den stora frågan: Om nu tanken med LCHF – att kolhydrater bidrar till svajande blodsockerkurvor och övervikt – är sann för människor, borde den då inte vara ännu mer sann för en köttätande varelse, som hunden och katten?

Ta t.ex. majs. Majs är välkänt för att ha ett högt glykemiskt index och skys t.o.m. av viktväktarna vars teori i princip är raka motsatsen till LCHF-teorin. Det är dessutom späckat med stärkelse (man tillverkar klister av majs!). Jag tog en titt på Hill’s R/D för överviktiga normalaktiva hundar. Så här ser innehållsförteckningen ut:

With Chicken (minimum 16%): Mald majs, majsglutenmjöl, kyckling- och kalkonmjöl, cellulosa, torkade mosade betor, sojamjöl, malda sojabönor (fiberkälla), digestiv, animaliskt fett, kaliumcitrat, vegetabilisk olja, L-lysinhydroklorid, DL-metionin, salt, tillsatt L-karnitin, taurin, L-tryptofan, vitaminer och spårämnen. Innehåller EU-godkänd antioxidant.

…. Hallå!!
Hur ska någon hund kunna banta på det här?

Att hundar anses vara allätare och därmed bör må bra på samma mat som människor är illa nog. Men detta skulle inte ens en människa kunna leva på! Och än mindre gå ned i vikt på! Det är så vansinnigt att man blir mörkrädd!
Lägger vi sen till det faktum att majs är späckat med stärkelse och därmed ett av de klistrigaste livsmedel som finns, ja då inser man att det här kan bara sluta med katastrof.

Men hur blir man smal då?
Smal blir man av protein av hög kvalitet och högt biologiskt värde, samt av animaliskt fett av hög kvalitet. Och givetvis då i kombination med lagom mycket motion.
Det allra bästa sättet för en hund att bli smal är att skippa kolhydraterna helt, precis som naturen avsett för en köttätare och ge hunden en naturlig kost på rått kött och anpassade kosttillskott. Om man kan, så är råa köttiga ben det allra bästa.

Det har ju kommit att bli lite av min uppgift här i livet att hitta en gyllene mellanväg, mellan BARF (råa köttiga ben) och torrfoder. Så en kombination av Healthy Paws torrfoder och färskt rått kött, som t.ex. vom brukar fungera utmärkt för en långsam viktminskning som enkelt kan bibehållas. Detta då för de hundägare som av någon anledning absolut inte kan eller vill ge sina hundar endast BARF.
Men det allra bästa är förstås att ge hunden en diet helt baserad på rått kött, gärna en hemmablandad meny som återfinns på flera olika ställen här på bloggen, bl.a. här! Då har man stenkoll på allt som hunden får i sig.

Hur vet man att hunden får tillräckligt med mat då?
Det är mycket enkelt: Blir hunden fet – dra ner på mängden. Blir hunden för smal – öka på mängden. Som en tumregel kan man säga att en vuxen hund ska äta mellan 1-3 % av sin kroppsvikt. Behoven varierar förstås med aktivitetsnivå, ålder, allmäntillstånd, etc. Ta för vana att hålla koll på hullet: Stryk med händerna längs revbenen, känns revbenen lätt utan att trycka så är hunden för smal. Man ska behöver trycka till lite för att känna revbenen. Buken ska vara lätt uppdragen och man ska kunna se en midja när man tittar på hunden uppifrån. Ta hjälp av veterinär eller en uppfödare om du är osäker. Titta på andra hundar av samma ras, hur ser de ut i perfekt hull? Men titta också på hur hunden mår. Lär känna din hund. När verkar den mest harmonisk? I vilket hull är den då?
Det är lätt att förledas att tro att hunden inte får tillräckligt med mat bara för att hunden är mattokig och verkar konstant hungrig. En frisk hund är alltid hungrig! Gå inte på snacket om bukfylla. En hund behöver inte bukfylla, läs kolhydrater. Den behöver protein och fett. När den mår bra och älskar sin mat, ja då kommer den att tigga konstant och kasta sig över sin mat som om den vore utsvulten. Men om hunden är i fint hull och i god kondition så finns ingen som helst anledning till oro. Det är ett sundhetstecken!

Läs gärna först följande artikel som förklarar roten till magproblemen: Är hunden glutenintolerant eller?…

Ibland är magproblem uppenbara. De visar sig med tydliga symptom: Diarré eller lös avföring, blod i avföringen, kräkningar, blodiga kräkningar, gula kräkningar, magkramper och buller i magen, matvägran, uppenbara tecken på att hunden har ont, hunden får ibland kramper/skakningar, etc. Det här kan låta grymt, men de hundar som påvisar uppenbara magproblem är de lyckligt lottade hundarna.
För ibland, hos vissa hundar, så finns inga tecken på några direkta magproblem. Avföringen ser bra ut med normal fast form, aptiten är god, hunden är pigg och glad. Dessa är de olyckligt lottade hundarna. För magproblemen finns där, tro mig. I alla fall hos de hundar som äter torrfoder. Och i synnerhet hos de hundar som äter dåligt torrfoder och de allra flesta torrfoder är dåliga! Det är bara en fråga om tid, tills att botten trillar ur så att säga. Kanske finns det redan små symptom. Såna där små irriterande saker som ibland anses vara rastypiska, som rinnande ögon, lätt klåda, dålig päls, eller vad det nu kan vara. Oftast så får hundägaren tips om olika kosttillskott som sägs hjälpa till att lösa problemen, som lite fiskolja i maten, eller tillskott av B-vitamin. Och det kanske hjälper, tillfälligt, men man glömmer bort det allra viktigaste: Vad är orsaken till bristerna?

Ett mycket vanligt problem som verkar öka lavinartat är klåda. Väldigt många hundägare som kontaktar mig har hundar som biter och slickar sig frenetiskt på tassarna, i ljumskarna, i öronen, i rumpan. Ofta är pälsen rödfärgad – ett tecken på en jästinfestering/svamp – och ibland ses små plitor, särskilt på magen och insidan av låren. Detta beror på att kroppen är i obalans, bakteriefloran är i obalans, elaka mikroorganismer får övertaget. Ofta är medicineringen vid magproblem en starkt bidragande orsak till eskalerande problemen med klåda, cortison och antibiotika påverkar balansen mellan goda och onda bakterier i kroppen negativt och i längden har dessa medel liten eller ingen effekt, de bara spär på problemen ytterligare.

Om du nu läst artikeln jag länkade till ovan, så förstår du säkert sammanhanget; att tarmarna är igenklistrade av gluten och stärkelse; inflammationer kan uppstå; näringsupptaget kan hindras; bakteriefloran kan rubbas; immunförsvaret kan triggas igång och orsaka allergier. Allt detta ger diffusa och svårdiagnostiserade problem som kan bli mycket allvarliga. Därför kan hunden uppvisa en tillfälligt förbättring när vissa näringsämnen tillförs. Men om ingen förändring görs i kosten så finns ju roten till problemen kvar och förvärras hela tiden.

För de hundar som visar tydliga tecken på magproblem är lösningen ganska enkel: Man gör en kostomläggning till i huvudsak rått kött. Man kan behöva anpassa kosten för individen (mer om det senare), men det allra viktigaste är att man kommer ifrån gluten och stärkelserik mat.
För de stackars hundar som börjat klia sig blir det tyvärr en lång och jobbig resa mot förbättring. Grundproblemet är detsamma, likaså lösningen: Man gör en kostomläggning till i huvudsak rått kött. Men tyvärr så kvarstår ofta klådan en god tid efter kostomläggningen och det hela kan kännas ganska hopplöst.

Holistiskt
Inom den holistiska läkekonsten så ser man på kroppen som en helhet som alltid strävar efter att balansera och läka sig själv. Men för att kunna läka sig själv så behöver den rätt verktyg. Rätt verktyg är kosten. Kroppens naturliga läge, det som den alltid strävar efter, är att vara frisk. När vi ger kroppen de verktyg som den behöver för att läka sig själv så börjar den göra sig av med slaggprodukter, den börjar att rena sig själv. En utrensningsprocess påbörjas. Problem som t.ex. klåda kan förvärras under en tid för att sedan försvinna och aldrig mer komma tillbaka. Det kan ibland hända att en hund som aldrig tidigare har kliat sig plötsligt börjar göra det. Detta är ett tecken på att kroppen försöker att uppnå en balans, den håller på att läka sig själv.

Vad gör man om det kliar?
För de hundar som lider av klåda så kan det bli väldigt jobbigt under en period.
Några tips:
1. Håll rent! Tvätta de drabbade områdena med t.ex. 3%-ig väteperoxid eller koksaltlösning.
2. Bada gärna hunden minst 2 ggr per vecka i ett desinficerande schampo som finns på Apotek eller med neemschampo.
3. Lindra klådan med aloe vera eller neemsalva. Eller eventuellt med salva Fuciderm som fås hos veterinär.
(4.) I mitten på November kommer ett i kennelvärlden väl beprövat puder från England att komma ut på den svenska marknaden. Det heter Smart Pets Öronpuder Thornit. Fråga efter det hos din zoofackhandel, har de det inte så tipsa dem om www.aveo.se som är den grossist som kommer att sälja pudret. Jag har testat det med mycket goda resultat. Det tar effektivt död på mikroorganismerna som orsakar klådan och förhindrar återsmitta.)
5. Avkok på ringblomma har en lugnande och antiseptisk verkan på de drabbade områdena. Badda och låt torka.

Kosten – det viktigaste verktyget
Maten är det allra viktigaste verktyget som kroppen behöver för att kunna läka sig själv. Hundar är ingenting annat än tama vargar, detta har jag tagit upp i bl.a. denna artikel: Carnivor vs omnivor
Den rätta kosten för hunden består av rått kött, inälvor och ben. Torrfodrets skadeverkningar går jag inte in djupare på här, det är redan behandlat i många artiklar i bloggen.
För att kunna komma till rätta med magproblem och därmed också klåda, så måste en kostomläggning göras. Det finns ingen annan utväg!
Gör så här:
Börja med vom (komage), nässlel- och helnyponpulver. Då får hunden alla viktiga vitaminer, spårämnen och mineraler, inklusive lättupptagligt kalcium. Ge även en bra bakteriekultur, som t.ex. Pro Biosa Pet. Håll dig till enbart detta i minst 2 månader, blanda inte in en massa annat, låt utrensningen få ha sin gång. En vuxen hund ska äta mellan 1-3 % av sin kroppsvikt. Håll koll på hullet; öka/minska efter behov. Skippa fiskolja också, det ger alldeles för mycket fett! Nässlor och helnypon innehåller rikligt med essentiella fettsyror i rätt balans.

Jag ger hunden kött och den fortsätter att klia sig ändå!
De flesta hundar blir bra så snart de får äta rätt kost. Men det finns de hundar som fortsätter att klia sig. Om man efter en utrensningsperiod på några månader inte märker någon förbättring, eller snarare att klådan förvärras, ja då måste man se över kosten, om något behöver ändras.
Alla hundar är individer, behoven är individuella. Men det är också så att olika raser har olika behov. Jo, så är det faktiskt. Ta t.ex. Wheaten Terriern, som fungerat som gårdshund på fattiga Irland och där levt på proteinfattiga smågnagare och rester från gårdens kök. Dessa hundar mår enligt min erfarenhet bättre på en kost med ytterst moderata proteinkoncentrationer, gärna vom utblandat med t.ex. överkokt råris eller puréade morötter.
Ta sedan en utpräglad jaktras, som säkert fötts upp på slaktrester, den tål betydligt högre proteinkoncentrationer. Fundera lite på din egen ras; hur ser dess historia ut? Var kommer den ifrån? Använd sunt förnuft och försök tänka ut vad just din ras kan tänkas ha ätit medan den avlades fram en gång i tiden.
Några tips:
1. Börja alltid med vomdieten ovan. Uteslut alla andra köttslag. Kyckling, kalkon och nötkött har höga proteinkoncentrationer. Kyckling och kalkon är också oftast uppfödda på majs. Många hundar reagerar på spåren av majs som finns magarna hos fåglarna. Många hundar har dessutom utvecklat en intolerans mot kycklingprotein efter att ha ätit kycklingbaserat torrfoder. Faktiskt gäller samma sak för fisk, uteslut därför också fisk/lax.
2. Om hunden inte slutar klia sig efter 2 månader på vomdieten, eller om klådan fortsätter att förvärras, prova med att blanda lite överkokt råris (inte vitt/polerat ris!) och/eller överkokta mosade morötter i köttet. Börja med lite och öka försiktigt till ca 10 % av den totala dagliga fodergivan.
3. Ett annat alternativ du kan testa – och här går jag ifrån alla mina principer och talar av ren erfarenhet – är att ge hunden ett mål om dagen med Healthy Paws torrfoder. Detta är ett väldigt speciellt torrfoder som skiljer sig mycket ifrån alla andra i sin sammansättning. Dels genom den unika proteinkällan, men också genom valet av spannmål – lågt gluten och stärkelseinnehåll, men rikt på kostfibrer – som ger långsamma kolhydrater.

Men variation då?
Jag får ofta frågan om det inte är skadligt för hunden att äta så enahanda under en längre period? Jag förstår oron, men jag undrar lite över varför ingen verkar ifrågasätta torrfodertillverkarnas påstående om att deras foder kan ätas varje dag hela livet? Här ser man oftast endast en enda proteinkälla, dåliga spannmål, vegetabiliska fetter och sedan ett hopkok av syntetiska vitaminer och andra rent skadliga tillsatser.
Jag säger inte att man inte ska variera, men skynda långsamt! När klådan försvunnit helt, börja att försiktigt introducera andra köttslag, som malda kalkon- eller kycklingskrov eller nötkross/färs. Prova en sak i taget och alltid under minst 2 veckor (om hunden inte får en omedelbar reaktion, avbryt då direkt) för att kunna utvärdera ordentligt.

Till sist:
Maten läker magen, magen läker kroppen, ha tålamod, lindra klådan vid behov, låt det ta tid! Kom ihåg att det kan ett helt år, eller mer, innan man ser det färdiga resultatet.

Och så en video med Dr. Karen Becker som förklarar problemet med jästinfestering/svampinfektion hos hund:

Tillverkarna måste nu hitta nya vägar, nya ingredienser för att tillfredsställa den nya efterfrågan, för något bindemedel måste finnas i fodret, annars blir det inga små fina kulor av det. Detta är förstås inget nytt, men det känns som om det är dags att ta upp det här, det känns som om hundägarna håller på att gå rakt in i en ny fälla.

Jag har behandlat det här med kolhydrater och stärkelse tidigare, bl.a. här: http://helahunden.wordpress.com/2009/05/29/ar-hunden-glutenintolerant-eller/
Jag kallar det för klisterfenomenet – stärkelse och gluten klistrar igen det fina tarmluddet och orsakar inflammationer och hindrar näringsupptag.
Det handlar alltså inte bara om gluten utan även om stärkelse och stärkelse finns i alla sorters spannmål. Det verkar som om hundägarna har fattat galoppen här och numera även ratar majs och vitt ris och det är ju härligt. Men då måste man vara klar över att stärkelse finns i stora mängder även i potatis och ärtor – två relativt nya favoriter bland fodertillverkarna. Potatis är en ren stärkelsebomb. Ärtor likaså och de måste dessutom vara kokta för att inte vara skadliga.
Alltså: VARNING!

Artanpassad föda?
Nu har det börjat poppa upp en ny kategori torrfoder på marknaden, man kallar det ofta för artanpassad föda, vilket är en ren försäljningsploj som upprör mig. Kalla det för vad det verkligen är istället: En måltidsersättning! Allt torrfoder är ingenting annat än en måltidsersättning – något som ska ersätta den verkliga artanpassade födan; rått kött, inälvor och ben.

Men visst är det mycket bättre med ett torrfoder som bara består av rent torkat kött. Eller?
Jo det är klart. Men då kommer frågan om vatten in igen. Ponera att Du skulle äta en hel middag bestående av torkat kött. Hur mycket vatten tror du att Du skulle behöva dricka då? Hur törstig tror du att Du skulle bli? Och det är just det; hundar blir inte törstiga på samma sätt som vi människor, därför dricker de inte per automatik så mycket vatten som de behöver! Jag har behandlat det här: http://helahunden.wordpress.com/2009/08/31/det-livsviktiga-vattnet/
Dessa foder (gäller även högproteinfoder) MÅSTE blötas upp och storleken på givan måste baseras på det uppblötta fodret!
Jag suckar och tänker: Så mycket enklare det skulle vara att bara ge hunden färskt rått kött från början! Och billigare!!

Hur väljer man det bästa torrfodret då?
Det perfekta torrfodret finns inte, för det går helt enkelt inte att tillverka. Det är min bestämda uppfattning att torrfoder – oavsett vilken sort – aldrig någonsin får utgöra ensam kost för någon hund. Men jag är också realist; jag inser att det alltid kommer att finnas tillfällen då hundägare kommer att behöva ta till torrfoder.
Det här är en djungel, jag vet! Jag får massor av e-mail och telefonsamtal från stackars förtvivlade hundägare som desperat vill ha hjälp att välja rätt foder. Det finns så många aspekter att ta hänsyn till, jag skulle kunna skriva en hel avhandling om allt man ska tänka på och undvika vilken helt enkelt skulle avslutas med att konstatera: Låt bli torrfoder och ge hunden kött istället!
Det blir helt enkelt för mycket. Därför listar jag bara det allra viktigaste här:

1. Välj helst bort alla foder med protein- och fettkoncentrationer som ligger över 22/10. Om du väljer ett högproteinfoder, basera givan på uppblött foder!
2. Se till att proteinkällan består av specificerat köttmjöl och inte biprodukter.
3. Se till att de spannmål som ingår ger långsamma kolhydrater, d.v.s har ett högt innehåll av kostfibrer men lite stärkelse och socker, samt har lågt gluteninnehåll (som brunt ris/råris, havre, morötter t.ex.).
4. Se upp med tillsatt frukt, potatisflingor, riskli, potatisstärkelse, potatisflingor, ärtor i stora mängder, rena glutentillsatser och tillsatser av vegetabiliska proteiner.
5. Se upp med inblandade läkeörter som lakritsrot, läkemalva, mariatistel, hallonblad, etc. Dessa är rent skadliga att ge dagligen, som om vi skulle äta alvedon dagligen i förebyggande syfte.

I det stora hela talade Wiktor om precis samma saker som jag talar om på bloggen och på mina föreläsningar: Om hur hundens matsmältningssystem är uppbyggt, om likheterna med vargen, om vad som händer i en hundkropp som tvingas leva på spannmål och ”dysfunktionella proteiner” (bra uttryck Wiktor!). Jag kom på mig själv med att sitta och nicka oavbrutet och mumla halleluja för mig själv!
Äntligen finns det en veterinär som säger samma saker som jag! Jag är övertygad om att den auktoritet som hans utbildning och titel ger honom kommer att bidra till att många fler hundägare kommer att fatta galoppen och äntligen ge sina stackars hundar bättre mat. Helt fantastiskt!

Men Wiktor sa också en del saker som jag länge lekt med i tankarna men aldrig riktigt kunnat precisera. Bl.a så anser han att hundar bör äta endast en gång per dygn, aldrig på samma tid och alltid ha minst en fastedag i veckan.
Varför? Jo: Att hundar kan klockan vet vi ju alla. En bra stund innan det vankas mat börjar hunden att skruva på sig i förväntan. Magen börjar producera stora mängder magsyra som är fruktansvärt sur hos hundar: PH1! Detta leder ofta till illamående och ibland kräkningar och man kan ju bara tänka sig hur det känns att spy upp näst intill frätande magsaft. Och man förstår också att detta till sist måste ge frätskador på insidan.

Det är heller inte naturligt för hundar att äta regelbundet. En varg kan gå utan mat i dagar, t.o.m. veckor! Att äta är ingen självklarhet. Vargars och hundars lever har en fantastisk kapacitet att omvandla fett till glukos, som de använder för att få energi för långa utdragna jakter på fastande mage. Skulle vi människor gå utan mat så länge så skulle vi inte orka jaga, vi behöver äta regelbundet för att inte tyna bort.

Jag har själv en hund som måste få ett litet mål mat sent på kvällen, annars spyr han på morgonen när magen är tom. Men frågan är hur mycket av det som beror på just förväntan? Att magen sätter igång att producera magsyra bara för att han vet att det snart är dags för mat? Vågar man prova? Vågar man experimentera när man nu äntligen hittat ett sätt som fungerar?
Ja, det måste ju bli upp till varje enskild hundägare.

Wiktor Sandecki praktiserar i Malmö. Här är länken till hans hemsida:
http://hemvet.nu

Uppdaterad information om förorenat hundfoder

Den 24 maj informerade Jordbruksverket om att ett förorenat belgiskt hundfoder sålts till bland annat Sverige. Fodret har dragits tillbaka från marknaden. Cirka 750 kg har sålts till konsumenter. Troligtvis är det en typ av risråvara som förorenats för att ge fodret ett skenbart högre proteinvärde.

Fodret är avsett för valpar och unga hundar och heter Nutritional Balance Lamb & Rice all breeds GROWTH. Det är tillverkat av Versele-Laga/BK Petfood i Belgien.

De belgiska myndigheterna anger att källan till föroreningen kan vara en risråvara som behandlats för att ge ett skenbart högre proteinvärde.

Hundägare som är osäkra eller har frågor om sitt foder uppmanas kontakta återförsäljaren i Sverige. Kontaktuppgifter ska finnas på förpackningen.

Drygt 600 kilo har kasserats

Jordbruksverket har identifierat fyra företag som mottagit det aktuella fodret. Totalt har cirka 1400 kilo levererats till Sverige. 56 procent av fodret är konsumerat och resterande 44 procent har enligt företagen återtagits eller kasserats.

via Uppdaterad information om förorenat hundfoder – Jordbruksverket.

Läs mer på tillverkarens hemsida: www.versele-laga.com

Då undrar jag:
Varken hundar eller människor kan äta råa baljväxter. De måste blötläggas och kokas för att befrias från skadliga goitrogener som hämmar sköldkörtelns upptag av jod. Och vi vet vad jodbrist leder till: Struma.
(Därav namnet: Goitrogener – goitre = struma på engelska.)
Kokas då dessa ärtor innan de stoppas i hundfodret? Alltså, kokas de först för att sedan torkas och malas?
Jag har inte kunnat få något svar på detta. De foderimportörer som jag frågat har först svävat på målet, sedan har de sagt att de ”rådgjort med veterinär som sagt att det ska till väldigt mycket råa ärtor för att det ska vara skadligt” och till sist har de ändrat i sina innehållsförteckningar till ”kokta ärtor”.
Det var uppenbart känsligt…

Hur det nu än är med mängderna, hur stora eller små de än må vara, så kan det väl inte vara lämpligt att blanda in något alls av något som faktiskt är rent skadligt? Och det värsta är att sedan kallas dessa foder ofta för ”holistiska” eller ”naturliga” eller dylikt.

Är detta något att vara stolt över? Jag skulle hellre vilja se något i den här stilen: ”Näringsinnehållet i vårt hundfoder inte bara möter utan överskrider med råge AAFCO’s normer”.
Ännu bättre vore det om man i hundfoder uteslutande använde genomtänkta ingredienser där aminosyror, vitaminer, mineraler och spårämnen förekommer i sin naturliga form, så att inga syntetiska näringsämnen behövde tillsättas.
Men det blir förstås alldeles för dyrt. För alla de stora jättarna i hundfoderindustrin har ju endast ett mål – och inte är det då omtanke om hundarna, om nu någon trodde det. Nej, målet är att tillverka så billigt skit som möjligt och sälja det så dyrt som möjligt och därmed tjäna så mycket pengar som möjligt. Alla medel är tillåtna; falsk marknadsföring, spinna på folks känslor, antyda att detta foder skulle kunna ätas av vargar, o.s.v. i all oändlighet.

Så låt dig inte luras att tro att bara för att ett foder följer AAFCO’s normer så är det näringsmässigt fulländat. Det är bara en försäljningsploj!

Långsamt men säkert börjar Ceasars kropp att läka sig själv. Magen bullrar inte längre. Illamåendet som tidigare var ständigt återkommande börjar avta. Likaså klådan och de rinnet ur ögonen. Ceasar är pigg och glad och börjar ta för sig i tillvaron. Han sover lugnt på natten. Matte är förstås jublande glad och jag förstår henne, jag vet vad jag själv gick igenom när min egen hund hade samma problem.

Det kommer förstås att ta tid. Hela systemet ska rensas ut och bakteriefloran ska återställas. Man får räkna med flera månader, kanske upp till ett år – beroende på hur allvarligt problemet var – innan man ser det färdiga resultatet. Men det går på rätt håll!

Jag har fått mattes tillstånd att publicera en bild på Ceasar. Jag tackar så mycket för äran. Här har vi en kille i sina bästa år som kommer att få leva ett långt, friskt och lyckligt liv!

Varmt tack för att du finns och delar med dig av din kunskap och erfarenhet så att våra fyrfotade vänner mår bättre. Kom ihåg att du är värdefull.
Kram Karin och Iza

I kuvertet låg också en slant och följande ord:

Eftersom vi ej kan komma och förära dig något hoppas vi att du köper dig en blomma eller något gott till kaffet.

Vad säger man? Jag blev så rörd så att jag brast i tårar där ute vid brevlådan. Iza är en liten Westie som haft väldiga problem med sin mage men som mår betydligt bättre idag. Karin är hennes matte.
Det är såna här saker man kan leva länge på! Jag ser det som ett privilegium att få möjligheten att hjälpa hundar som inte mår bra och jag förväntar mig ingen tacksamhet. Men såna här gester värmer i hjärtat, för då vet jag att det jag gör faktiskt betyder något.

Varmt tack Karin! Och en puss till Iza!
Nu blir det tårta!